Allt är möjligt – vi jobbar ju agilt!
Det agila synsättet att driva projekt syftar traditionellt på iterativ programvaruutveckling. Agila projekt levererar fungerade delleveranser med hjälp av nära kontakt mellan utvecklare och verksamhet. På så sätt minskar risken att utveckla ett system där en stor del befinner sig i ett halvfärdigt läge eller förblir outnyttjat av verksamheten. Fokus ligger alltså på kundnytta och flexibilitet.
Alla vill vara med, men frågan är om alla ska vara med. Och om alla är redo. Agil styrning av projekt ställer krav på att även verksamheten anpassas. Det senaste året har jag befunnit mig i en organisation med en klassisk vattenfallsorienterad projektmetodik. När den agila vågen svepte över organisationen blev många förvirrade och stressade. Får man göra hur man vill nu? Vem är det egentligen som bestämmer? Många likställer agil projektmetodik med obefintlig styrning och ett nästan kaosartat läge. Man kan ändra på vad som helst, när som helst. Vi jobbar ju agilt! En effekt av att inte riktigt förstå det agila arbetsättet är att verksamhetsområden inte hänger med i övergången. Ofta finns den traditionella projektstyrningen och kravspecificeringen kvar, ledd av en projektledare. Men ingen har riktigt koll på vad projektledarens roll är i det agila arbetssättet är.
I agila projekt jobbar självstyrande team efter en prioriterad kravlista, som hela tiden kan prioriteras om. Det finns en Scrum master som leder det agila arbetet och en produktägare som prioriterar kravlistan. Vilken roll har egentligen den klassiska projektledaren här? Hur fördelas styrning och ledning mellan produktägaren och projektledaren på ett effektivt sätt? Dessa frågor bör hanteras innan man sätter igång för att undvika otydlighet och ett förvirrat projektteam som börjar jobba åt olika håll.
”Vi måste jobba agilt”. Jag tror att man istället bör ställa sig frågan: Måste vi jobba agilt? Följt av: Vad menar vi med agilt och vilka delar av organisationen hade blivit effektivare med en agil projektmetodik? För egen del är jag övertygad om att ett adaptivt och agilt förhållningssätt kommer att vara avgörande för att klara konkurrensen i en allt mer snabbrörlig och komplex affärsmiljö. I vår iver att vara flexibla finns dock en risk att vi blir än mer ineffektiva om vi inte anpassar hur:et efter vad vi vill uppnå. Agil projektmetodik är bra, men inte nödvändigtvis den kortaste vägen till målet.