Blockchain – vad händer?
I allt fler sammanhang talas det om blockchain och dess teknologi har kommit att bli ett av de mest omdiskuterade samtalsämnena. Under en längre tid har blockchain-teknologins potential diskuterats och hur denna kommer kunna revolutionera flera branscher och organisationers affärsmodeller. De flesta verkar överens om att blockchain-teknologin har stor potential, men hur det ska användas rent konkret verkar vara svårare att svara på. Vi på Ekan Management följer nyfiket utvecklingen och dess potentiella användningsområden. I denna blogg reflekterar vi kring när och hur teknologin kommer att slå igenom. Om den slår igenom…
Vad det handlar om
Först och främst – vad är blockchain? Blockchain har framförallt fått sin uppmärksamhet som teknologin bakom omtalade kryptovalutor, med Bitcoin i spetsen. Teknologin i sig används för att överföra och lagra värde och fungerar som en distribuerad databas bestående av olika blocks där digitala transaktioner hanteras, loggas och är synliga för alla som ingår i blockkedjans nätverk. Alla i nätverket får tillgång till samma historik över vad, när och till/av vem transaktionerna överförts och kan följa förändringar och verifiera att informationen stämmer. För att en transaktion ska vara möjlig måste denna godkännas av flertalet i nätverket. Blockkedjeteknologins transparens och gemensamma historik möjliggör på så sätt att det blir svårt att manipulera datan i blockkedjan, då denna i så fall inte skulle stämma överens med motsvarande block i blockkedjan.
För att ta reda på mer kring blockchain-teknologins potential och framtid valde vi att intervjua Tobias Dahlberg, Managing director på Swedish Blockchain Association. Swedish Blockchain Association arbetar med att tydliggöra nyttan med blockchain och att förenkla för de organisationer som är intresserade av att använda teknologin och försöker på så vis bidra till att utveckla marknaden för blockchain i Sverige.
Användningsområden och potential
Tobias ser positivt på marknaden för blockchain och teknologins möjlighet att appliceras på flera områden inom olika branscher. Han nämner att det i dagsläget är många organisationers IT-avdelningar som testar teknologin och att många har kommit långt fram kring hur teknologin kan användas, men att det ännu inte slagit igenom i någon större omfattning. Tobias påpekar att det finns ett stort värde i möjligheten för ett nätverk att själva kunna utbyta och verifiera att en viss information enbart finns lagrat på en digital plats. Det blir ett sätt för nätverket att utan mellanhänder verifiera informationen och på så sätt skapas en ”hårdkodad” tillit gentemot de andra i nätverket. Informationen som utbyts i nätverket behöver inte enbart handla om digitala pengar som många troligtvis tänker på i första hand utan kan handla om vilken information som helst som dokument och kontrakt mm.
Tobias lyfter även en fördel för konsumenter där möjligheten finns för att kunna göra mer medvetna och säkrare val. T.ex. genom att kunna spåra en produkts livscykel, från råvarumaterial till slutprodukt i butik. Via blockkedjan kan man på så sätt följa så att de olika delarna sköts på ett korrekt och miljövänligt sätt. Vart kommer råmaterialet ifrån? Vilka arbetsförhållanden förekommer? Vilket transportmedel har använts? Vart i flödet sker de största koldioxidutsläppen? I stället för att förlita sig på olika leverantörer, kan man se informationen direkt i den transparenta koden för blockkedjan. Konsumenten kan på så sätt tillgodogöra sig användbar och säker information som inte kan ha manipulerats av en tredje part. Konsumenten får alltså tillgång till mer värdefull information och kan dessutom ta ett mer medvetet beslut kring vilka produkter som ska införskaffas.
Potentialen för teknologin har uppmärksammats på flera håll och några mer konkreta fall är inom finansbranschen där man ser en stor fördel i att kunna spåra och överföra kapital till en minskad tid och kostnad genom bland annat färre mellanhänder. Till exempel är aktiebörsen Nasdaq i frammarsch med att testa teknologin och har bland annat möjliggjort den första privata värdepappersemissionen någonsin, med hjälp av blockchain-teknologi (länk). Transportbranschen är ett annat exempel där Maersk tillsammans med IBM genomför ett pilotprojekt för en logistiklösning baserad på blockchain-teknologi. Logistiklösningen är utformad för att främja en mer effektiv och säker global handel som bidrar till transparens och informationsdelning av till exempel fraktdokument och digitala tullstämplar för aktörerna i kedjan (länk). Nyligen genomfördes även ett fastighetsköp, som har drivits som ett innovationsprojekt hos Lantmäteriet, med hjälp av blockchain-teknologi där köpare, säljare, berörda banker och mäklare involverades i transaktionsprocessen. På detta sätt kunde en ofta tidsödande process kortas ned samt mängden pappersdokument minimeras (länk)
Framtiden för Blockchain
Att det finns fördelar med blockchain-teknologin verkar många vara eniga om, men hur ser egentligen framtiden ut för blockchain? Kommer det slå igenom och i så fall hur? Tobias tror att om blockchain-teknologin ska slå igenom i en större skala så måste ett företag eller projekt av större slag hitta ett användningsområde som levererar ett ekonomiskt värde. Då kommer ännu fler intressera sig för och ta sig an teknologin. Om t.ex. Nasdaq eller Maersk som nämndes tidigare kan bevisa att deras användningsområden fungerar men även kan skapa en konkurrensfördel och ett ekonomiskt värde, då kommer blockchain slå igenom. Fram till dess att dessa företag har lyckats, kommer framtiden vara ovis. Tobias tror ändå på ett relativt snabbt genombrott och att blockchain på allvar slår igenom under år 2020.
Det finns många pilot-projekt som är igång och under 2019 kommer teknologin och olika användningsområden att testas av ordentligt. Utmaningen längre fram kommer vara att kunna realisera teknologin och användandet snabbt nog säger Tobias. Det får inte ta för lång tid innan en större mängd kan börja använda teknologin. Egentligen är det inte teknologin i sig som är komplicerad utan det handlar mer om att det är en nischad kunskap där erfarenheten kring teknologin är bristfällig.
Ett område som Ekan Management berör på flera håll i sina dagliga projekt är dataskyddsförordningen GDPR (The General Data Protection Regulation) och hur organisationer ska förhålla sig till dessa legala krav. När man läser om Blockchain är det enkelt att ställa sig frågan om inte blockchain och GDPR kommer krocka med varandra? Till exempel då blockkedjan kommer lagra data utan tidsbegränsning, datan kommer vara tillgänglig och publik för alla som ingår i nätverket samt kommer ha svårt att uppfylla kravet kring rätt till radering. Detta beror givetvis på vilken typ av information datan innehåller, men det är tydligt att förordningen kring GDPR kan vara en utmaning för blockchain vad gäller skydd av personuppgifter. Tobias kommenterar den potentiella utmaningen som finns kring GDPR och förklarar att hela meningen med blockchain-teknologin är att informationen är konstant och att den inte ska kunna gå att redigera i efterhand. GDPR kommer kunna vara en utmaning, men Tobias tror att det kommer gå att lösa. Personuppgifter bör dock inte lagras i själva blockkedjan utan det kommer finnas andra sätt som gör att man kommer kunna lagra datan ”off-chain” och i stället hänvisa/länka till den publika blockkedjan.
Oavsett om blockchain är här för att stanna eller inte så kommer den närmsta tidens utveckling kring blockchain vara intressant att följa. Vad vi kommer använda teknologin till återstår att se och det finns både möjligheter och utmaningar att fortsätta brottas med. De stora fördelarna med teknologin verkar ändå landa i att kunna genomföra snabbare och mer säkra transaktioner (av olika slag), och där man kan känna tillit till informationen i blockkedjan.
Den kanske svåraste utmaningen i dagsläget är att identifiera hur teknologin ska användas. Vi trevar efter vad vi ska göra med denna teknologi, som vi misstänker kommer vara revolutionerande. Kanske är det på samma sätt som tidigare innovationer? Ta t.ex. hjulet – ”uppfinningarnas uppfinning”. Inte var det helt självklart i början hur det skulle användas. Men när man sedan lyckades finna ett framgångsrikt användningsområde, förändrades hela vårt sätt att transportera oss. Otaliga nya användningsområden utvecklades och fortsätter så även i dag. Kanske sker det något liknande med Blockchain-teknologin? Är ett enda genombrott allt som behövs för att förändra hur vi genomför digitala transaktioner med högre säkerhet och tillit?
Är ni intresserade av att diskutera vidare kring blockchain eller för den delen hur Ekan Management kan stödja er i en tid av ständigt förändrade förutsättningar, med exempelvis processanalyser, riskvärderingar, förändringsledning och översyn av affärsmodeller? Välkomna att höra av er till oss!