”Det finns många sätt att mäta, men inget är bra”
Det är mycket av det man lär sig på universitetet som faller i glömska med tiden, men just citatet i rubriken är en problematisering från en av mina gamla lärare som har hängt kvar i mitt minne. Det i sig är väl inte så besynnerligt – minnet fungerar ju så ibland. Det som däremot är anmärkningsvärt är hur ofta jag i arbetslivet har stött på samma utmaning – svårigheten att mäta rätt saker och på rätt sätt!
Jag har full förståelse för det attraktiva i tydliga och kvantifierade mått på hur väl vi och våra verksamheter presterar och utvecklas. Kanske är det just därför vi så lätt fastnar i uppföljning och mätning av alla möjliga mått, utan att ha reflekterat ordentligt över den verkliga affärs- och verksamhetsnyttan. Jag kommer särskilt ihåg ett exempel med en avdelningschef som resolut hävdade att utgångspunkten vid framtagandet av avdelningens verksamhetsplan måste vara att målen ska vara mätbara. Mätbarheten var alltså överordnad affärs- och verksamhetsnyttan. Och detta är inget ovanligt.
”What gets measured gets done” heter det ju enligt talesättet. Det indikerar att vi kan styra genom mätning. Det som inte lika ofta reflekteras över är risken för att det som mäts faktiskt också är DET ENDA som görs. Att sätta upp minimum antal sidor på en litteraturlista som måttstock för hög kvalitet styr varken hur många sidor som studenterna faktiskt läser eller nivån på kunskapsbehållningen. Med detta exemplifieras på ett ypperligt sätt hur slarvigt konstruerade mått ställer till det för oss. Både genom att vi lägger tid och fokus på fel saker, men också att vi tolkar måtten utifrån vad vi tror att de säger oss och därmed riskerar att fatta felaktiga beslut eller trigga oönskade beteenden.
Missförstå mig inte här, avsikterna med denna mätbarhetsfokus är sällan något annat än goda, och med verksamhetens bästa i åtanke. Men det gäller att ha rätt förhållningssätt, annars kan det rentav innebära en björntjänst för verksamheten. För innan vi bestämmer oss för om antal sidor på en litteraturlista är ett relevant mått, måste vi först ha definierat våra mål, vad som är relevant att sträva efter och att följa upp och analysera. Först därefter kan vi välja de mått som ger oss de svar vi behöver. I vissa fall kanske vi kommer fram till att vi saknar lämpliga kvantitativa mått och då bör vi hellre avstå att mäta än att riskera att skapa felaktigt fokus.
Nyckeln är således att börja i rätt ände och formulera mål som är värdeskapande för sin specifika verksamhet eller sin specifika affär. Syftet med uppföljningen måste alltid vara att förse oss med den information vi behöver för att styra vår verksamhet i rätt riktning, alltså det vi kallar affärskritisk information. Det är också viktigt att hypotespröva de mått organisationen väljer för målsättning (ofta kallade KPIer) så att de är relevanta i dagens volatila arenor. Risken finns annars att målsättningar som sätts upp i januari kan vara inaktuella redan i mars om betydande (interna eller externa) krafter har haft påverkan på den operativa verksamheten.
För att lyckas med målformulering och val av mått är det många faktorer att beakta. Vi på Ekan Management hjälper företag och organisationer att identifiera sina värdeskapande mål, som kan styra verksamheten i önskvärd riktning!